11 juni 2014

11.

du är under vattnet nu, i ett mexiko alldeles för långt borta och med snorklar och cyklop håller du hennes hand under sanden och jag ser att jag inte finns. inte längre.
Upplagd av kl.

3 kommentarer:

  1. hani12 juni 2014 kl. 22:15

    du skriver så otroligt vackert! kan inte sätta ord på mina känslor för dina texter. det är minst sagt magiskt

    SvaraRadera
  2. Agnes12 juni 2014 kl. 22:42

    gudars så fint

    SvaraRadera
  3. hanna23 december 2014 kl. 08:22

    är förälskad i ditt sätt att skriva. herregud.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)